Haskell vs C++: jämförelse av 30 mätetal
Haskell vs C++
Haskell
Haskell är ett Functional, Pure-programmeringsspråk som först dök upp 1990, designat av Haskell Committee. Huvudsakliga användningsområden: Functional Programming, Academic Research, Type-Safe Applications.
C++
C++ är ett Procedural, Object-Oriented, Generic-programmeringsspråk som först dök upp 1985, designat av Bjarne Stroustrup. Huvudsakliga användningsområden: Systems Programming, Embedded, Performance-Critical Applications.
30 mätetal
| Mätetal | Haskell | C++ |
|---|---|---|
| GitHub Stars | 43551 | 65302 |
| Stack Overflow Tags | 566327 | 832809 |
| TIOBE Rank | 69 | 7 |
| RedMonk Rank | 59 | 11 |
| PYPL Rank | 71 | 9 |
| Average Salary (USD) | 101476 | 128124 |
| Job Postings | 28477 | 43598 |
| Benchmarks Score | 0.74 | 1.05 |
| Learning Curve | Medium | Hard |
| Community Size | Large | Very Large |
| Documentation Quality | 7 | 10 |
| Ecosystem Maturity | 7 | 10 |
| Industry Adoption | 8 | 10 |
| Type System Complexity | 5 | 7 |
| Concurrency Support | 8 | 10 |
| Performance - Execution Speed | 9 | 9 |
| Performance - Memory Usage | 9 | 8 |
| Performance - Startup Time | 9 | 7 |
| Tooling Quality | 5 | 10 |
| Package Manager Quality | 5 | 10 |
| IDE Support | 5 | 10 |
| Debugging Experience | 5 | 10 |
| GitHub Stars Rank | 53 | 5 |
| Stack Overflow Tags Rank | 56 | 11 |
| Average Salary Rank | 52 | 13 |
| Job Postings Rank | 55 | 5 |
| Benchmarks Rank | 42 | 2 |
| Learning Curve Score | 6 | 3 |
| Community Size Score | 7 | 10 |
| AHP Score | 6.6 | 8.5 |
AHP-poäng
- Haskell: 6.6 (#41)
- C++: 8.5 (#1)
Haskell | ####### 6.6
C++ | ######## 8.5
När ska man välja Haskell
Functional Programming, Academic Research, Type-Safe Applications. Haskell är ett Functional, Pure-programmeringsspråk som först dök upp 1990, designat av Haskell Committee. Huvudsakliga användningsområden: Functional Programming, Academic Research, Type-Safe Applications.
När ska man välja C++
Systems Programming, Embedded, Performance-Critical Applications. C++ är ett Procedural, Object-Oriented, Generic-programmeringsspråk som först dök upp 1985, designat av Bjarne Stroustrup. Huvudsakliga användningsområden: Systems Programming, Embedded, Performance-Critical Applications.
Hello World-exempel
Haskell:
main = putStrLn "Hello, World!"
C++:
#include <iostream>
int main(){ std::cout << "Hello, World!"; }